Träningslusten och viljan att utvecklas och bli bättre går upp och ner som i en bergodal-bana och om man fuskar och hoppar över ett pass som man annars kör regelbundet så börjar man tillslut fuska mer och mer och tillslut ligger du på en nivå där du inte utveckas och där det inte ger någonting eller så lägger du av helt och att gå från en kondition och styrka på toppnivå till när man knappt orkar springa 1 km eller göra 15 armhävningar är inte kul och kan komma som ett riktigt bakslag därför gäller det att hålla igång även fast det känns trögt.
Motivation är jätte viktigt och därför tänker jag nu tipsa om en hemsida som erbjuder;

• Träningsdagbok
• Möjligheten att jämföra din träning med andra
• Ett forum
• En joggkarta där du själv kan mäta dina rundor
• "Joggpost" (medelanden)

Sidan heter jogg.se och den fokuserar mest på löpning och konditon medans det finns 3 andra som fokuserar på andra saker.
simm.se (simning)
cykl.se    (Cykling)
skid.se   (skidåkning)

Jätte bra hemsidor för dig som vill ha lite extra insperation, få större koll på din träning eller som bara vill hitta träningskompisar.

Kom hem för en stund sen och hade så sjukt ont i maget! Kändes som mensverk ungefär och det första jag gör är att bara slänga i mig massa flingor, frukt och allt man kan äta! Maten i skolan idag var nämligen BEDRÖVLIG! Visst, jag har väl haft någon tyst protest mot att skolmaten är äckling i ett par år nu men idag brast det totalt, idag var det inte själva maten det var fel på utan faktumet att vi knappt får någon mat!!!
Vi fick bara ta 5 chicken nuggets som för övringt var minimala! Och det är riktigt lite räddningen var så riset tänkte man, men när man kommer fram till "disken" med mat så är riset slut, vi står och väntar ett par minuter, sen kommer en av mattanterna ut och säger att de kommer värma på potatis istället! Antingen var riset slut eller så tog det helt enkelt för lång tid att värma på riset! Herregud! T.o.m vår mentor var förbannad och vi allihopa levde idag på knäckemacka, en tallrik med 3 minimala chicken nuggets och en tallrik fulllastad med sallad eftersom det var det ända kloka!
Men ska det verkligen vara såhär!? Idag var också vår längsta dag, vi går från 8.00 till 15.30 och alla kan ju heller inte äta frukost så då är det skolmaten som gäller och när man inte får klok mat (eller mat överhuvudtaget) så är det ju självklart att man totalt ballar ur de sista lektionerna. Vissa elever har ju t.o.m slutat gå till matsalen för det vet att vad som än serveras så är det skit!
Lösningarna flyger ju omkring överallt men politikerna och regeringen eller vem fan det är som ska se till att vi får mat skiter ju fullständigt i att göra någon förbättring!
En väldigt smart lösning är ju att dumpa biblioteket och använda pengarna som går åt att hålla igång det till mat istället. Det är inget jag direkt vill göra, jag gillar bibilioteket men jag vill hellre få klok mat! Istället så kanske man kan ta en promenad 1 gång i veckan tillsammans ner till biblioteket nere i stan och låna där. DÅ får vi ju både motion och böcker men nej, antingen har inte det gått fram eller så går det inte att utföra. Jag har förståelse för att det kanske är jätte svårt att fixa bra mat men den här protesten från elever har ju pågått i flera år och det ända som har hänt är att de drar in på maten!!!!! Ska det verkligen vara såhär!?

Imorse hörde jag på radion att en 14 årig pojke dött under en fotbollsmatch, var precis påväg till bussen så jag han inte stanna upp och lyssna eller ta in. Men nu, sitter här och läser igenom artikeln från aftonbladet nu gång på gång med blandade känslor.
Tänk att bara vara 14, nästan 15 år och mista sitt liv. Enligt mig så har ju livet knappt börjat i den åldern. Men som i alla situationer så vill jag gärna vända allt till det posetiva; Om man är fotbollsspelare så är det ju en ära att få dö på en fotbollsplan under match. Alla ska ju dö någongång och jag gör det mycket hellre på en fotbollsplan än i en sjukhus-säng som luktar sjukhus lång väg. Sen var det ju olyckligt att han var så ung, om ett par år hade man säkert kunnat se honom i start-11:an i svenska landslaget, men somsagt så får man se till det posetiva.
Men det måste ändå vara ett skräcksenario för hans föräldrar och syskon. Han var ju i Örebro, ganska långt bort från familjen och sen som familj få ett telefonsamtal att ens son dog under matchen.
Jag hade heller inte velat vara den eller dom som låg i närkamp med honom, visst var det ju motståndare men man vill ju aldrig döda någon! Tänk vilket skuld de måste känna, jag hade inte kunnat gå därifrån som samma människa som kom dit.
Men risken är ju alltid att man dör, idag kan man knappt gå utanför dörren så riskerar man att bli påkörd, sjuten (då pratar jag USA) eller våldtagen (det innebär kanske inte döden men man vill  ju knappast bli våldtagen). Och att risken även finsn på fotbollsplan är kanske något man inte tänker på men där kan ju mycket hända. Man kanske inte dör men att bryta sig är ju något som är rikigt lätt att göra. Jag har än så länge inte vart med om något större. Lite blåmärken, lite blåtår och ont i hälsenor är väl det västa jag vart utsatt för, så jag ska vara glad.
Men om man inte dricker, äter eller spelar sjuk finns risken att kollapsa och om man inte är vältränad (eller iallafall lite tränad) så är risken ännu större att något går snett. I många "nära döden upplevelser" som jag läst om så har det många gånger räddat de utsatta att det varit vältränade.

Nej, usch. Sånt här vill man ju inte vara med om, men det händer ju ändå...
Därför är det inte mer än rätt att hålla en liten tyst minut........




                                                                        "If You Can dream It You Can Be It"