GoDMorgon!
Jag älskar att ha sov morgon!, eller det behöver inte alls vara till lunch-tid eller så men att börja skolan kl 9 är ren lyx i vardagen! Det är allt sånt som håller mig uppe liksom.

Igår efter träningen sa någon en sak som jag knappast reagerade på, hon sa "Emilia, du skrattar väldigt mycket" och det har jag fått höra sen jag började skolan i Lekis, jag har alltid skrattat.

För någrot år sen så frågade jag mig själv varför jag aldrig hade några problem i livet. Jag såg mina vänner som hade alla möjliga jobbigheter omkring sig. De hade jobbigt hemma, i skolan, med kompisar. Ja, i stort sätt allt det där man behöver för att leva, eller iallafall jag. Jag undrade alltså varför jag aldrig mådde dåligt? Ärligt talat var jag en smula avundsjuk, som om det var något fel med mig. Jag var ju alltdi lycklig och glad? Allt rullade på?

Sen hände nått som fick mig att må väldigt dåligt under en ganska lång period, eller jag tyckte iallafall att det var väldigt lång och att det gick väldigt sakta! Sen bestämmde jag mig, sluta grubbla och bara gjorde och idag är jag där jag är och jag känner fortfarande att jag aldrig mår dåligt...Visst, jag kan väl kännna en klump i magen nästan varje gång jag tänker på gymnasiet, vad ska jag välja (!?), och visst bråkar jag också med mina föräldrar ibland, men det löser sig alltid (!?), och visst jag har också perioder då jag inte orkar gå upp på morgonen och när jag känner mig så stressad att jag bara lägger mig ner i en hög och gråter...Det här är allt väldigt jobbigt, det är det för alla. Jobbigheter är något vi lever med varje dag, alltid är det något och jag känner folk i min omgivning som "dör" när sånt här händer; När det blir stressigt, när de bråkar hemma och allt sånt...Jag är inte sån, jag tycker att det är jobbigt just i stunden, ligger kanske där på golvet i några minuter eller är sur på mina föräldrar i några ögonblick men sen är det bra igen, Jag är glad.

Jag är en glad person och jag tror att jag alltid kommer vara det, vad som än händer. Jag skrattar, det gör jag. Jag skrattar ofta alldeles för högt och vid helt fel tillfälle men jag skrattar också i de rätta och då vet jag att jag sprider glädje, och det gör mig glad!

Jag tar tag i de roliga grejerna i vardagen, jag skrattar, det hjälper.
Små saker som att jag har en riktigt bra hår-dag eller att jag fick MVG på ett prov/läxa eller om jag hört en underbar låt gör att hela min dag blir underbar.

Jag lever också efter att det värsta som kan hända är döden. Allt däremellan spelar ingen roll, inget är värre än döden. (Jag vet att jag har skrivit det här förut men det kan behövs en påminnelse tror jag). Jag menar, även om du rånar en bank, glömmer att hämta barnen på dagis, får IG i varända ämne i skolan, blir gravd som 15 åring, lider och ätstörningar eller någon form av ångest så spelar inget av det någon roll, för man lever. Så länge man lever det lugnt. Om men ser på livet som jag gör tror jag att många ahade hade ett toppen liv! För det har jag!

Nu t.ex, jag kommer gå runt som en solstråle och vara så lycklig hela dagen p.g.a att jag hade en mysig morgon med sovmorgon + Spotify. Inte ens vädret kan rubba mig idag, och även om det hade det så skulle det garanterat hände något annat som lyser upp mig.



Nu har jag fått skriva av mig lite, och jag ber om ursäkt för detta otroligt långa inlägg men ni måste nog vänja er, för jag kommer aldrig bli en sån som skriver ett par rader och är nöjd...jag kommer alltid behöva många ord för att förklara mig och det är så det för bli!

Ha det bra!