Hej.
Det känns lite som att kliva in i ett välbekant rum fyllt med massa nya männskor som jag aldrig sätt förr. Nu är det ju iofs ett välbekant "rum" men "fyllt med massa nya männsikor" är det nog inte.
Har suttit nu och kollat igenom massor med bloggar, har lärt mig något nytt om mig själv, eller om jag hade letat efter det hade jag nog hittat det tidigare men nu har det trädit fram mer och mer och det är att jag älskar männsikor.

(Oj, nu blev det väldigt rakt på sak, jag har inte "vart här" på flera månader och helt plötsligt det här, men glöm den här lilla infliken och förstätt lyssna på mig, eller läsa mig...eller ja, hur det nu blir)

Ja, det här med att jag älskar männsikor nu då. Jo, det har väl funnits där hela tiden egentligen som när Emma, eller mamma eller någon annan knuffar till mig och säger åt mig att jag sa sluta stirra...? För då har jag tydligen suttit i några minuter och stirrat på någon/några. Och jag märker också att jag för, nästan, varje person bygger upp en liten bakrundshistoria, baserat på vad hon gör, säger, äter, har på sig, vart hon är. Ibland tänker jag också på mig själv, eller alltså att jag var dom i situationen och att jag märkte att någon satt och stirrade på mig i flera minuter...Jag skulle känna ett stort obehag tror jag, eller kanske inte om det var en liten 7 årig flicka men en 40 årig kvinna hade jag absolut inte velat skulle stirra på mig...Nu är ju jag ingen 40 årig kvinna i deras ögon, utan om jag kollar in ett 35 årigt par som bråkar så ser väl dom mig mer som den 7 åriga flickan, men ändå att vara så iaktagen? Upplevs jag som obehaglig?

Och jag söker mig verkligen till information om andra människor. T.ex en gång när jag satt på bussen och ett gäng tjejer stiger på och sätter sig på platserna kring mig och jag upptäcker att de börjar prata plus att en av dom har ett otroligt fint hår (vilket jag aldrig kan slita mig ifrån) så måste jag ju bara pausa min Ipod för att hänga med vad dom pratar om!
Och också för någon månad sen då jag var och sökte sommarjobb hos en gammal gubbe, jag kom hem till honom och han bad mig vänta i vardagsrummet eftersom han hade ett besök. Vad är det första jag kollar in? Jo, självklart bokhyllan. Inget säger väl mer om en människa än dess bokhylla. Så utav den här bokhyllan kunde jag alltså gissa mig till att han troligen vart lärare och var väldigt intereserad av bilar och musik.

Så gissa om jag kan sitta i timmar och kika runt bland bloggar bara för att få veta mer om människor. Min bästa vän har bestämmt sig att hon vill jobba med djur och jag kan nog bestämmt säga att jag vill jobba med männsikor!