Tror ni jag vaknade kl 6.30 imorse då? Jag skulle ju upp och se Vakna med The Voice och sen när jag vaknade kl 10.00 var jag ganska förvirrad, speciellt när jag såg att Alarm symbolen upp i högra hörnet på mobilen var borta. Har jag stängt av den i sömnen? Det här bådar inte gott inför skolveckan som kommer...

Jag hade jag inga större planer tills för ungefär 10 min sen då Bea sms:ade och frågade om jag ville med in till stan idag. Så kl 14.00 tar jag bussen in till Visby med henne.
Inget ont mot min klass eller andra stadsbarn men det känns som ett helt annat liv. Jag finner sån trygghet såfort jag är med folk från Vibble eller min gammlaklass.

Jag förstår att man måste gå vidare och förändringar är nog ganska bra men om man levt ungefär samma liv i 14 år (med ett avbrott på ca 200 dagar då jag bodde hos min Farmor och Farfar) så är det väldigt svårt att bryta ett mönster och jag tror aldrig att jag kommer bli bra på det här med förändringar. Jag känner mig lite som Gustav Svensson.

Kommer ihåg att vi hade ett Fort i kanten av vår trädgård när jag var liten. Jag var nästan aldrig där och lekte, det var äckligt med alla djur och det stank unket om filtarna som glömts där ute. Sen kom dagen då pappa sa att vi skulle riva det...Jag kommer ihåg att jag satt och grät i Bersån (väldigt felstavat men jag vet inte hur man stavar det rätt) för jag ville att Fortet skulle stå kvar...som det alltid gjort.

Nu är det dags för förändring igen, eller jag håller på att förbereda mig på förändring iallafall,  jag vet inte vad jag tycker om den. Vissa dagar är det, vissa dagar är det dåligt men det är iallafall nödvändigt.