Vilsen, hittar hem.
Nu har det gått 5 dagar sen mitt senasta inlägg och fy farao vad jag saknar bloggen! Att kunna komma hit och skirva av sig varje dag har blivit väldigt viktigt för mig. Inte så att jag behöver bloggen för att känna mig hel utan för att på något sätt lära känna mig själv.
Så nu är jag back on track och jag vill inte lämna Majungen innom mig riktigt än! Om så aldrig!
Idag blev det match iallafall...skrev på "denmossigeodensandige" att jag inte blev uttagen till damlags-matchen men sent igår kväll ringde Mulle-man och frågade om jag ville vara med. Och som jag har sagt förr så säger jag aldrig nej till det, vare sig jag känner för det eller inte.
Men jag vart inte ett dugg nervöst, lite kändes det väl, det känns i kroppen att det är match på gång men ja, inget pirripirr i magen den här gången. Tror nästan att det är för att i damlaget släpper jag all press. Jag har inga krav att leva upp till och om jag skulle göra ett misstag så är det helt normalt för jag ska egentligen inte spela i damlaget även fast det är ett lag i div 4 nivå och jag ska egentligen inte spela div 3 fotboll! Men nu är jag som jag är, en målmedveten, envis 14 åring som har både drömmen och talangen och självförtroendet bara växer, ja. Då är även en div 3 match då och då vardagsmat som förekommer lite då och då.
Tror att jag ikväll spelade min tredje div 3 match och den här gången gick det riktigt bra! Spelade yttermittfältare och kom även fram på mål ja, sen att jag inte kom in på plan förens de sista 15 minuterna skiter jag fullständigt i för ja, jag är ju bara 14 år.
För varje träning, för varje match och för varje gång jag kommer i kontakt med en boll så växer jag både som person, den lilla tjejen som är en aning tillbakadragen och har ganska svårt för att ta plats, och som fotbollsspelare, den lilla, aggresiva och lyckliga tjej som gör allt för att få boll och uppskattning.
Nu ska jag nog gå och duscha och sen krypa ner i sängen och se 27 dresses. En riktigt bra film som man har svårt att somna framför!
Och imrogon är det ledigt! Den årliga, såkallade, solidaritets-dagen. Vi ska samla in misnt 100 kr till en skola i Gambia och jag slipper som tur är allt som har med ved och vedhuggning att göra. Isället ska jag typ impregnera flagstången med något algmedel, panta burkar och krossa glas. Så imorgon blir det sovmorgon, jobb, på eftermiddagen träning sen på kvällen ska jag och se soarén i skolan, med ett par tjejer. Grymt skön och kulig dag!!
Så nu är jag back on track och jag vill inte lämna Majungen innom mig riktigt än! Om så aldrig!
Idag blev det match iallafall...skrev på "denmossigeodensandige" att jag inte blev uttagen till damlags-matchen men sent igår kväll ringde Mulle-man och frågade om jag ville vara med. Och som jag har sagt förr så säger jag aldrig nej till det, vare sig jag känner för det eller inte.
Men jag vart inte ett dugg nervöst, lite kändes det väl, det känns i kroppen att det är match på gång men ja, inget pirripirr i magen den här gången. Tror nästan att det är för att i damlaget släpper jag all press. Jag har inga krav att leva upp till och om jag skulle göra ett misstag så är det helt normalt för jag ska egentligen inte spela i damlaget även fast det är ett lag i div 4 nivå och jag ska egentligen inte spela div 3 fotboll! Men nu är jag som jag är, en målmedveten, envis 14 åring som har både drömmen och talangen och självförtroendet bara växer, ja. Då är även en div 3 match då och då vardagsmat som förekommer lite då och då.
Tror att jag ikväll spelade min tredje div 3 match och den här gången gick det riktigt bra! Spelade yttermittfältare och kom även fram på mål ja, sen att jag inte kom in på plan förens de sista 15 minuterna skiter jag fullständigt i för ja, jag är ju bara 14 år.
För varje träning, för varje match och för varje gång jag kommer i kontakt med en boll så växer jag både som person, den lilla tjejen som är en aning tillbakadragen och har ganska svårt för att ta plats, och som fotbollsspelare, den lilla, aggresiva och lyckliga tjej som gör allt för att få boll och uppskattning.
Nu ska jag nog gå och duscha och sen krypa ner i sängen och se 27 dresses. En riktigt bra film som man har svårt att somna framför!
Och imrogon är det ledigt! Den årliga, såkallade, solidaritets-dagen. Vi ska samla in misnt 100 kr till en skola i Gambia och jag slipper som tur är allt som har med ved och vedhuggning att göra. Isället ska jag typ impregnera flagstången med något algmedel, panta burkar och krossa glas. Så imorgon blir det sovmorgon, jobb, på eftermiddagen träning sen på kvällen ska jag och se soarén i skolan, med ett par tjejer. Grymt skön och kulig dag!!
Kommentarer
Trackback